Oh Salem, inte utan kondom..

Låten Roxy med Salem Al Fakir kan mycket väl handla om en sommar då Salem fick med sig lite flugor i el trumpeto efter, vad jag antar var lite grouping med kvinnor som också fyller Globen på Ladies Night.

Det är en mycket ful text, Salem. Första versen:

I feel a burning sensation - in the regions below

It's a strange situation - when I let it all go

They told me Time is the healer - though it's painfull and slow

But like a true whealer dealer - I put on another show

Och sen refrängen "Roxy is the one who gave it to me".

Rhapsody in Lust?

Robert Wells, eller Robert Welsh som alla 50-talister säger, har gjort en julskiva. Skivan kallar han självupptaget och göteborskt för Jingle Wells. Den kom ut 2003 och jag har helt missat den. Kanske inte helt konstigt. Inte heller bittert. Men jag är glad att jag fann den nu.

Robert "the Perve" Wells har döpt andra spåret på denna skiva till "Jingle my bells". Spår nummer 14 heter "Back Door Santa".

Robert Wells största målgrupp har nog inte tänkt mycket på det här. "Den är så himla klämmig, den här" säger Marianne, 61, och väljer låt nummer två och myser runt i sitt pyntade vardagsrum.

Vill ni köpa Robert Wells maskerade gubbsjuka i CD-format, så finns den här på CDON för endast 59 kronor.

Ode to Bixente Lizarazu

Innan jag glömmer: Bixente Lizarazu är den coolaste fotbollsspelaren genom alla tider. Inte på något sätt baserat på talang eller framgång, men han hade nog hamnat bland de 1000 bästa, utan för att han på alla andra vis är omänskligt cool. Född fransman, med baskiska rötter. Han är (enligt mina egna slutsatser) således den enda icke-spanjor som spelat för den radikalbaskiska klubben Athletic Bilbao, som hör hemma i La Liga.Detta är, som ni förstår, en ren och skär kärleksförklaring till innehavaren av världens bästa namn.

Bland sallad och sexuellt självförtroende

Hade André Wickström två bord bort under lunchen. Han drog inga skämt eller så, han satt bara mest och åt. Minutrarna innan, frågade han mig vart jag hittade assietter till salladen. Jag svarade på andra sidan bänken, och saken var ur världen. Han glömde mig förmodligen tillfället efteråt. Nu till exempel. Nu, har André Wickström glömt bort han som visste vart assietterna fanns.

Jag kommer aldrig glömma honom. Han cementerade in sig redan första gången jag såg honom. Mitt i en monolog i ett Kanal 5-baserat program, lett av Henrik Schyffert, säger han på sin trubbiga findlandssvenska: -...ni svenska killar kan tamefan inte knulla - kom till Finland så ska jag köra över dig som ett jävla ånglok".

Veckan efter mötte jag en finne i Uppsala. Jag bad honom säga precis som André. Han hade förvånandsvärt stora problem med just ordet ånglok. Det blev mest ångklovk. Jag var inte direkt nöjd, och jag antar att den förvirrade finnen med talfel var om möjligt ännu mindre nöjd.
André Wickström har en svensks vokabulär, med en finnes bittra uttal.

André Wickström - Lingvistisk begåvning, underfundig komiker och hungrig lunchgäst.

Russell Brand

Jag har tjatat sönder varenda människa jag träffat om filmen Forgetting Sarah Marshall. Den är verkligen sevärd. Alla karaktärer fyller ett syfte. I filmen spelar Russell Brand karaktären Aldous Snow, Sara Marshalls nya pojkvän - och han gör det helt fantastiskt. Han fångade mitt hjärta efter två meningar. He (almost) had me at hello.

Russell Brand är överallt just nu. Till exempel så såg jag honom på Jay Leno. Ja, han är tamefan överallt. Tro mig, han kommer verkligen slå ordentligt nu i höst. Newsflash: Russell Brand har köpt en dubbel macchiato tillsammans med Mary-Kate Olsen - eller nåt i den stilen.
För att återgå till kärnämnet, så har ni här ett av spåren till filmens soundtrack. Och det är just Russell Brand som sjunger i bandet Infant Sorrow (som i filmen förövrigt har ett gäng groupies som kallas the Sorrow Suckers).

Texten är så vulgär att Kristian Antilla vill censurera den.