we go together like cocain and waffles, she and I

Det har inte hänt mycket kul idag. Det roligaste var nog när en kollega kommer tillbaka från en utbildning som denne har lett. Han gillar verkligen inte mig - säger hon, och syftar på kursledaren. Jag hade inte mycket att tillägga och jag hade ingen lust att försöka få upp hennes humör igen - jag vet nämligen att han inte gillar henne. Vad skulle jag ha gjort? Ljugit för henne och sagt något gulligt? Nej men så är det nog inte eller Han kanske har en dålig dag. Hon såg verkligen nedslagen ut. Precis som en älgkalv som nyss sett sin älgmamma (ko) blivit punkterad av två kulor jaktammunition. Hon kände sig säkert inkompetent också. Jag var nära på att säga något vaggande till henne. Men det gjorde jag inte.

Nej, jag gick och åt lunch med kursledaren istället. Allt gott. Vi åt wallenbergare och han betalade för oss bägge två. Det kanske inte är spot on, men jag tycker att ordspråket den enes död är den andres bröd, lämpar sig på något underligt sätt.

Dåligt samvete inträffar bara när man tycker att man själv har gjort något fel. Idag skrattade jag tillsammans med kursledaren. Mätt och belåten. Med rårörda lingon och wallenbergare i magen.