Lika som bär

Dåså. En bra lunch toppades med två kändisspan i form av Henrik Hjelt och Martin Stenmark. Dem kom så nära inpå varann att jag inte blir förvånad om dem skulle luncha ihop. Det trodde jag inte om Henrik Hjelt. Martin Stenmark verkar ganska platt.

Har återigen kommit till insikt att jag måste ta upp träningen. En snabb bildgoogling senare så ser jag min kropps fulla potential. Vi är byggda på samma sätt, Ivan Drago och jag. Alltså, proportionerna - inte muskelmassan. Samma avstånd mellan allt på något sätt. Medan jag fåfängt sitter och speglar mig i Mr Dragos fysik, kommer jag på att han också är människa. Så jag kanske inte är så fabulös. Hans armar sitter ju faktiskt också längst ut på axlarna och hänger rakt ner. Halsen är placerad i mitten, längst upp på torson - precis som min.

Från ingenstans kommer jag och tänka på karaktären Guile i spelet Street Fighter 2, till Supernintendo. Han kunde göra gröna bomeranger och akrobatiska backflipkicks (inte alls skate-relaterat). Han var min hjälte i två veckor under början av 90-talet. Han var blond, reslig och stark. Jag dagdrömde om att han skulle komma till min lågstadieklass och presentera sig som min hemlige bror. Ja jävlar. Han är fortfarande cool.
Det blir plötsligt självklart. Guile måste vara baserad på Dolph Lundgrens paradroll. Guile är Ivan Drago. Och nu vet jag inte vad jag ska tro. Rocky vinner som bekant över honom. Min skyddsängel har fått stryk av en sluddrande yankeetalian.