Lite lurig fortfarande. Ja, vaknade packad, och arbetar i denna stund packad. Oh Lord, salvation please?
Var på Hanna Nylanders studentskiva igår: Rockabillytema på Debaser. Strålande förutsättningar, och en allt för utspökad Christian. Skön stämning och mycket sång.
Eftersom bara Bob och Brelle Legend satt nära min bordsdam, så vill jag gärna berätta för er andra som missade denna så förjävligt korkade bögungen. Jag blir fortfarande arg när jag tänker på henne, såhär femton timmar senare. Hon presenterade sig som Nattis. Har egentligen inget exempel på vad hon sa, eller varför det hade brunnit i huvudet på henne. Hon var icke älskvärd helt enkelt. Jag hatar henne. Men hon var så söt. Typ som en varulvsunge. Man vill klappa på den, men vet att man ångrar sig inom tjugofyra sekunder.
Brände by the way 466:-, exklusive taxin. Money well spend ey?Behöver väl egentligen inte tillägga att jag inte fick hångla, det börjar kännas så långrandigt.
Som Morrisey sjöng: "...There's a club if you'd like to go. You could meet somebody who really loves you. So you go, and you stand on your own. And you leave on your own. And you go home, and you cry, and you want to die..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar